Translate

lördag 5 oktober 2013

Varför frodas den karismatiska rörelsen i Afrika?- Conrad Mbewe

Många förklaringar har lagts fram för den karismatiska rörelsens explosion i Afrika. Många har betraktat detta som ett kraftfullt ankomst av Helige Ande. Det finns emellertid troligtvis flera orsaker, men jag tänker här framlägga min syn på detta. I detta inlägg hänvisar jag inte till den gamla traditionella formen av Pingströrelse som en gång representerades av Assemblies of Gods kyrkor. Jag har i åtanke den nuvarande extrema formen som frodas som svampar under varje stubbe och träd i Afrika. Hur kan man förklara denna företeelse? Jag tror att en anledning till att den karismatiska rörelsen i Afrika har spritt sig som en präriebrand är för att den har inte utmanat den afrikanska religiösa världssynen, utan har istället adopterat den. Den har helt enkelt döpt den med Bibelverser och kristna ord vilka tidigare betydde något helt annat.


Den afrikanska andliga synen på världen

Jag tänker förklara här vad jag menar. Den afrikanska andliga synen på världen består av fyra lager:

1. Gud
2.änglar och demoner
3. förfädernas andar
4. människor

Det är utav denna anledning som afrikaner inte ifrågasätter Guds existens, vilket fallet istället är med många människor i västvärlden. För en afrikan finns Gud. Han är skaparen och den slutliga Regenten och Upprättållaren av hela universum. Fast det är så i vår andliga världsbild, att trots att Gud finns, befinner Han sig ändå långt bort. Mellan Honom och oss människor finns två lager i den andliga världen. Ett består av änglar och demoner (dvs. onda änglar) och det andra, som befinner sig närmare oss, består av de avlidnas andar. Så trots att Gud är en välgörande, älskvärd och omsorgsfull Person, så kan inte Hans välsignelser nå oss såvida man inte går till mötes varelserna vilka befinner sig i dessa två lager. Det är därför viktigt att blidka förfädernas andar och att besegra demonerna. Endast efter det kommer Guds välsignelser att nå oss.

Det är här som i afrikanska traditionella religioner häxdoktorer får sin roll. De är folket med mystiska krafter som bryter igenom dessa två lager. De berättar för oss vad vi måste göra för att blidka våra förfäders andar. De tar sig även an demonerna åt oss genom sin trans vid midnatt, danser och rökelse. En person som plågas av ständig sjukdom, som misslyckas hitta ett arbete, som misslyckas att träffa en fru eller att skaffa barn, som misslyckas med sitt företag, etc. går helt enkelt till häxdoktorn vilken ensam sitter inne med nyckeln vilken öppnar andevärlden. Han får berättat för sig att det är antingen en avliden person eller en ond ande som plågar honom. Ibland är fienden en person som ännu lever. Anledningen varför denne levande person tycks ha ett mystiskt grepp över ditt liv är på grund av att han lyckas koppla sig till dessa två lager (av antingen döda förfäder eller onda andar) medan du ar inte det. Med hjälp av en kraftfull häxdoktor kan du utmanövrera honom i dessa två lager, och Guds välsignelser kan åter flöda in i ditt liv.


Häxdoktorns styrka består inte av att förklara någon sanning, utan av besinningslösa känsloutbrott. Hans grepp om människors sinne är hans mysticism och hans förmåga att koppla ur dina sinnen för at sedan förklara dig vara befriad. Detta sker självklart inte av välgörenhet, utan du betalar för dennes tjänster.



Förklaringen till den karismatiska rörelsen

Jag menar inte att vara oförskämd, men vad den karismatiska rörelsen gjort i Afrika är att helt enkelt tagit över hela denna felaktiga struktur av afrikansk religiös världsåskådning, döpt den med felaktigt använda Bibelverser och kristet språk. Den enda skillnaden består av att lagret av döda förfäder och onda andar är nu en enda förvirrad soppa. Detta är anledningen till att pratet om demoner som tar sin boning i män och fruar - vilket föröder äktenskap - tas emot med öppna armar. Detta är också varför irrläran om släktförbannelser har blivit så populär. Enligt vår syn kan otur överföras från lagret av döda förfäder. I de afrikanska karismatiska kretsarna har "Guds man" ersatt häxdoktorerna. Han är den som flödar över av mystisk kraft som förmår honom att bryta igenom de två ogenomträngbara lagren, vilka vi lägre stående dödliga inte kan tränga genom. Så när välsignelser inte flödar in i våra liv trots våra böner, brukar vi bilda en lång kö till dennes hem eller till hans kyrka för att få hjälp. Detta förklarar folkmassorna i dessa cirklar. Folket söker inte efter någon som kan förklara för dem vägen till försoning med Gud. Nej! De vill att "Guds man" ska be för dem.

Detta förklarar också varför greppet som "gudsmänniskor" har om sina efterföljare i församlingarna. I evangeliska kretsar var under tidigare generationer "Guds män" först och främst predikanter, för Guds ord. Men i den nya miljön är de främst präster vilka träder in i de inre helgedomarna för att kunna föra ned välsignelser åt oss. Detta förklarar också varför svaret på varje problem som du bär fram inför dessa "gudsmänniskor" lyder "befrielse" och "genombrott". Gud vill välsigna dig, men du behöver bryta igenom dessa ogenomträngbara lager innan dessa välsignelser kan nå dig. "Gudsmänniskans" böner kommer medföra befrielse, därför att på grund av bönemötet under natten eller uppe på höjden kommer han lyckas med ett genombrott. Vem kan förneka att dessa två fraser har blivit de främsta slagorden i denna rörelse?

Detta förklarar också varför bön i den moderna karismatiska rörelsen i Afrika är bokstavligen en kamp. Förbedjarna kallas faktiskt för "bönekrigare". Trots att de inleder genom att rikta sig till Gud, så börjar de emellertid redan under de första sekunderna att rikta sig bort från Gud för att kämpa med sina nävar mot andarna i dessa ogenomträngbara lager, Språket lyder nästan alltid: "Vi binder varje oren ande i Jesu namn! Vi löser Anden som bryter oket i Jesu namn!"

"Bönekämparna" skriker för full hals och repeterar Jesu namn. De börjar svettas när de åtar sig en mäktig strid med dessa andar och när de anstränger varje muskel i sin kropp, ända till når fram till Gud och att Hans välsignelser kan börja flöda. Detta är ingenting annat än den traditionella afrikanska synen på världen som strötts över med ett tunt lager av kristendom.

Lägg dessutom märke till att läran är inte den moderna karismatiska rörelsens styrka i Afrika. Dess företrädare klarar sig genom några få, utslitna och misshandlade verser: "Genom Hans sår är vi helade." - "Vi är inte svansen utan huvudet.", etc. Det finns inga som helst försök till att behandla Skriften exegetiskt. Utan istället skanderar man fraser, får folk att falla under en slags trans helt i stil med häxdoktorer, och håller på så sätt ett grepp om människors sinnen. Folket älskar detta och betalar för det! "Gudsmänniskorna" börjar bli äckligt rika i och med att folkmassorna växer.



Detta är inte kristendom

Det som oroar mig är att detta är så uppenbart så jag undrar varför vi inte ser detta. Eller om vi ändå gör det, varför vi inte varnar kristna för detta. I kärlek till människorna har vi tillåtit afrikansk traditionell religion att krypa in i kyrkan genom bakdörren. Liksom den arabiska kamelen, har den sparkat ur sanningen. Detta är anledningen till att jag inte är uppspelt över förökningen av kyrkor - eller ministries - som går under denna flagg.
Vi behöver blåsa ett alarm att detta är inte kristendom. Jag vet att denna metod fyller våra kyrkor och klassrum till bredden tills vi behöver utöka gudstjänsterna för att tillmötesgå folkmassorna. Men detta är inte kristendom. Det leder inte fram till himmelriket. Det är en tunn kappa över den religion som funnits på afrikansk mark sedan evinnerligen, den som kristendomen var tänkt att ersätta. Vi har förlorat den kristna tron medan vi håller Bibeln i våra händer och använder några av dess ord. Det är tragiskt.

Bibeln lär inte ut en Gud som befinner så långt bort från oss så att såvida inte några mäktiga personer träder in och ger oss ett genombrott, så kan Han inte välsigna oss. Nej! Bibeln lär ut en Gud som är nära oss. Det enda hindret mellan Gud och oss är vår synd, och Jesus har avklarat detta med sin död på korset. När vi ber befinner vi oss inför nådens tron och talar direkt med Gud. Vi behöver inte rikta oss till demoner och förfädernas andar innan vi bryter genom till Honom. Vi behöver inte skandera och hoppa runt som häxdoktorer runt sin eld under fullmånens sken. Gud är vår himmelske Fader. Bara vår synd kan hindra våra böner. Änglar och demoner finns, men de är inga ogenomträngbara andliga lager vilka behöver någon som flödar över av smörjelse för att kunna tränga genom deras lager, innan vi kan nå Guds välsignelser. De är helt enkelt varelser som antingen utför Guds eller satans bud. De befinner sig inte mellan Gud och oss!

Slutligen behöver vi inte "gudsmänniskor" som lägger händerna på oss varje söndag (eller bönenätter om fredagar, eller uppe på höjderna i utkanterna av våra städer) för att vi ska kunna nå Guds välsignelser. Det finns bara en Medlare mellan Gud och oss - det är människan Jesus Kristus. Alla andra är bara bedragare och måste avvisas med det förakt de förtjänar.

Översättning av Magnus