Translate

måndag 15 juli 2013

När man omvänder sig försent

 Men då Judas, som hade förrått Jesus, såg att Jesus var dömd, ångrade han sig och lämnade tillbaka de trettio silvermynten till översteprästerna och de äldste - Matt 27:3
"Sann omvändelse är att hata synden, som tillsammans med kärleken till rättfärdigheten, kommer av en vördnad inför Gud.
Onda människor är långt i från sådana känslor, för de vill synda utan uppehåll, och om det skulle ligga i deras händer, försöka bedra både Gud och ens egna samvete. Trotts deras ovilja och motstånd, så plågas de av deras blinda och hemska samvete. Så även om de inte hatar synden, så känner de av sorgen, eländet som pressas mot deras samvete.
Men deras sorg är värdelös, eftersom de strävar inte efter att glatt vända sig till Gud eller att göra bättring, men de är fångade av sina onda begär, så tynar de bort i ett plågat samvete som de inte kan komma undan.
På detta sätt straffar Gud deras envishet, för även om hans utvalda dras till honom genom svår tuktan, och, som det var, mot deras vilja, så helar han deras sår så att de kommer glatt till honom, genom Guds hand som de vet att de har drabbats av, och vars vrede de har känt.
De onda  har inget hat till synden , inte bara fruktar de, men flyr även från Guds dom efter att ha fått ett obotligt sår, så går de under mitt under deras sorg.
Om Judas hade lyssnat till Jesus varning, så hade det fortfarande funnits möjlighet till omvändelse, men eftersom han föraktade, en sådan möjlighet till frälsning, gavs han till Satans välde, som kastade honom in i förtvivlan." - John Calvin

När vi alltså läser om ett sådant fall av falsk omvändelse som med Judas här och när vi läser om Esau och Ahab och deras falska omvändelser. så kan vi veta att det finns många som är som dem och följer Jesus, men saknar sann omvändelse