Translate

fredag 9 november 2012

Att vara "fattig" i dagens Sverige.

Vet inte varför riktigt jag skriver detta.
Det är inte riktigt ett ämne för mig blogg.
Men gick och tänkte på detta idag så jag kan skriva några tankar om rader om detta.
Ofta hör man och ser reportage på tv om folk som är "fattiga". Själv skulle jag väl hamna i denna kategorin då jag själv med min familj lever en bit under socialbidrags normen.
Vi bodde utomlands och bestämde oss för att flytta till Sverige år 2010.
Jag åkte hem först eftersom mitt pass löpte ut men min fru och barn stannade kvar utomlands.
Jag lämnade dem resten av pengarna vi hade kvar vilket var precis så att det räckte till deras biljett hem till Sverige.
Jag kom hem till Sverige och hade runt 80 kronor i fickan men inte i svensk valuta så jag kunde inget göra med dem eftersom alla växlingscentraler var stängda.
Jag kom mitt i natten och den som skulle komma och hämta mig hade glömt av det.
Jag hade inget svenskt mobiler nummer, inga pengar, visste adressen där de bodde som skulle hämta upp mig och hade inte ens deras telefonnummer.
Jag kände mig övergiven fattig och helt hjälplös på riktigt jag gick och lade mig på en bänk för att sova. Jag var hemlöst och pank på riktigt.
Som tur är är Gud suverän och allsmäktig och det hela löste sig så jag lyckades få tag på de som skulle hämta upp mig.
Jag förstod att Gud låg bakom allt och hade allt i sin hand. Det var hans mening att jag skulle gå i genom denna händelse.
Väl nu hemma i Sverige i Guds händer var min fru och barn kvar utomlands.
Jag ägde en resväska med lite kläder och en bibel och en mobiltelefon med ett utländskt kontantkort..
Vi hade ingenting men fick bo tillfälligt hemma hos släktingar.
Tiden gick och de kom till Sverige. Fortfarande ägde vi knappt något.
Gud försåg oss med en stans att bo riktigt billigt. Vi hade inga ägodeler men folk gav till oss. Säng, matbord, stolar, fåtölj och allt som vi behövde till hemmet.
Jag fick kläder av folk som de inte behövde. Min fru och vårt barn fick mycket kläder.
Jag har kompletterat med lite skor köpta på second hand.
Jag har aldrig tiggt av någon eller nämnt mina behov till någon. Gud vet redan vad vi behöver och förser oss genom andra människor.
I dag har vi iaf. en inkomst genom att jag studerar får jag CSN och vi får även barnbidrag och bostadsbidrag.
Jag tar inga lån. Det är emot min policy. Min Pappa lärde mig alltid som liten att inte ta lån.
Vi köper inget på avbetalning utan bara kontant. Har vi inte pengar så köper vi det inte.
Jag tror inte heller på lån utan jag tror att vår Gud i himlen förser oss med det vi behöver.
Vi lever utan fasta utgifter vi har bara en hyra att betala. Vi har inga skulder.
Men är jag fattig?  Nej absolut inte. Vi har vad vi behöver och mer därtill.
3 gånger i mitt liv har jag övergett alla mina ägodelar för att flytta till andra länder.
2 av 3 gånger har jag inte haft några pengar till att köpa möbler eller något jag behöver utan jag har bara haft en resväska med kläder med mig, men båda gångerna har Gud genom olika människor gett mig allt vad jag behöver.
Fattigdom i min mening ligger inte i det materiella.
Man kan äga all denna världen tillgångar och ända vara den mest fattiga på denna jorden andligt sett.
Man kan ha lite i denna världen men ändå ha Gud som sin fader. Gud äger ju alla pengar och alla ägodelar i denna världen och ger dem till vem han vill och tar i från dem från vem han vill.
Nej sann fattigdom är att leva detta livet utan Gud. Att vara kvar i sina synder utlämnad till undergång och dom för sina brott.
Man kan ha allt i denna världen och ändå vara den mest fattiga i hela världen.
Man kan svälta vara hungrig och inte äga något men ändå äga det som verkligen har betydelse i detta livet. Jesus Kristus. Han som kom för att frälsa oss syndare.
 Jag kanske är "fattig" till det yttre i denna världen just nu. Jag är även den största bland syndare på denna planet. Men jag äger något som är värt mer än något annat min frälsare Jesus Kristus.
All ära till Herren. Han som äger alla denna jordens ägodeler.



I 
I
I
I